Festarifiilis?

"Vielä 3h töitä ja sitten juhannuksen viettoon Himokselle". "Suunta kohti himosta". "Ännu en dag på jobbet och så ti Kalajoki och fira midsommaren". Liknande statusar dök upp en efter en idag på facebook. Jag kollade på alla dessa och undrade: What's wrong with me? Aldrig. Med betoning på aldrig skulle jag frivilligt åka iväg till någon festari på midsommaren, trängas med folk och annars bara se och vara en av dom som super 3 dagar i sträck, bor i tält och beter sig som finnarna nu i allmänhet brukar bete sig i fyllan. Hyj fy. Festariliv är nog inget för mej. Tror jag åtminstone. Har ju aldrig varit, så egentligen borde jag ju absolut inte dömma någo festarin. Men tanken är så motbjudande att jag skippar prövandet. Och nej, jag dömmer absolut inte dom som åker på festarin. Det är säkert himla kul och ifall vädret råkar vara fint är det säkert hur kul som helst att hyra en stuga, samla ett gäng och dra iväg på någon festival. Och säkert undrar många varför man istället för att åka på festarin bestämmer sig för att ägna hela midsommaren åt golf? För det tänker jag göra. 

3 året i rad är det Nike Midnight Golf Scramble som står på schemat. 36 hål i 4 mannade lag skall spelas med start på lördag klockan 16.00. En del kan ju säkert undra om det är bättre att trängas på ett trångt festivalområde eller tillbringa 12 timmar i skogen med 10000 miljoner myggor? Smaken är som baken, inget man kan gräla om. 

Hur som haver. Trevlig midsommar till er alla oberoende av sättet och platsen ni firar det på! Själv skall jag balansera mellan jobb, golfande och en snabbvisit till skärgården. 

Pyss. 

// Camimimi

Den känslan jag har just när denna bild är tagen.
Det är för den känslan jag spelar golf.
En känsla som är så svår att beskriva,
men så otroligt fin att få känna och uppleva.