"Leva livet, kom så ska vi leva..."

Att bli gammal. Att bli gammal eller skall vi säga att åldras är knappast lätt. Och det lär knappast bli lättare i framtiden. Nu syftar jag inte på de fysiska och psykiska förändringarna, utan mer på det där att man inte skall "föråldras från världens fart". Typ att inte bli kallad för kalkkis av sina barn och barnbarn. Tänk på den tekniska utvecklingen som sker hela tiden, det är svårt att hinna med som en ung studerande, hur svårt är det inte för folk födda på tiden då telefoner var sälsynta? 

Under sommaren har jag med intresse följt med hur våra medlemmar på golfklubben tagit emot vårt nya tidbokningssystem. Golftider kan fortsättningsvis bokas per telefon, men allt fler har valt att utnyttja möjligheten att göra det själv via Internet. Har ingen aning om vad medelåldern på våra medlemmar är, men det jag vet är att vi har flera aktiva spelar som är långt över 70 år. Den äldsta ligger närmare 90. Och vet ni, det är fashinerande att se hur duktiga datoranvändare dessa äldre medlemmar är! De bokar och avbokar sina tider själv, de byter lösenord och följer med statistik från tävlingarna. Allt online på Internet!

En av våra äldra dammedlmmar (damen är 84 år gammal, och körde själv till Övertorneå i sommras i ett sträck! En riktit teräsmummo om ni frågar mej) hade tagit kära Anna U i handen på sommaren och viskat: "Kuule, mikäs tuo Camillan ja Hessun juttu oikeen on. Onko ne taas kimpassa? Oon vähän tuolta netistä seuraillu että ne aivan vaan pelailee yhdessä". Haha. Damen brukar hålla koll på vem som spelar med vem och hur mycket via Internet. Coolt. Samma dam spelar 4-5 rundor per vecka, ibland 27 hål per dag. Otrolig livskraft, men framför allt livsglädje. Jag pratade en dag med henne om hur hon riktit orkar och berättade hur härligt jag tyckte det var att se henne varje dag på banan. Hon sa att hon är gammal, men golf är hennes droger och att hon älskar att leva och är inte en person som orkar grubbla över så mycket.Hon tycker om att njuta sa hon. Ett livsmotto att ta i beaktande tycker jag själv? 

I detta nuet har mitt inlägg tappat bort sig till helt något annat än jag tänkte skriva om, men jag skall ännu tillägga en greij som har att göra med detta. 

Nämligen ett levande exempel på någon som inte lämnat efter i den tekniska utvecklingen trots sin ålder är min älskade Moffa. Eller hur många av er har en Moffa som har facebook, MSN, Skype och blogg? Som kan alla fotoprogram och som har infört alla pappersfoton genom åren till dataformat med hjälp av den senaste tekniska utrustningen? Allt detta kan min moffa. Puss på dej <3


Summasummarum, detta inlägg är så råddigt att ja kan knappast avsluta det på något smart sätt.


Snart kommer det att erbjudas lite nya saker på bloggen. Cambojambo skall nämligen börja följa med ett remontprojekt! 


Pyss på er, 


Cambojambo.

Mina ungdomliga morföräldrar.

Älskar er, ni är underbara.